Området

Ingå fiskeriområde är en offentligrättslig allmännyttig förening. Fiskeriområdets ändamål är att utveckla fiskerihushållningen inom sitt område och att främja medlemmarnas samarbete för att ordna med hållbart nyttjande och vård av fiskbestånden.

I ett projekt finansierat av Egentliga Finlands NTM-central har fiskeriområdet sammanställt de viktigaste punkterna för vattenägare, fritidsfiskare och näringsidkare gällande fiskeriområdets uppgifter och verksamhet:

Fiskeriområdet i ett nötskal för vattenägare 
Fiskeriområdet i ett nötskal för fritidsfiskare 
Fiskeriomrdet i ett nötskal för kommersiella fiskare och fiskeguider 

Till fiskeriområdet hör sammanlagt 20 800 hektar vatten, som till överlägset största delen består av havsområdet utanför Ingå. Förutom havsområdet utgörs 780 hektar av inlandsvatten, sjöar och åar. I fiskeriområdet finns 36 sjöar som är över en hektar stora. Det finns cirka 822 kilometer vattendrag. De största sjöarna i Ingå fiskeriområde är Brukträsket, Högbensjön, Marsjön och Källträsket. De är belägna inom Bruksträskets vattendragsområde. Det största vattendraget är Ingarskilaån jämte avrinningsområde, och detta omfattar en stor del av fiskeriområdets inlandsområde. Linkullasjön har sitt utlopp i den mindre Ingå ån, som rinner genom Ingå centrum ut till havet.

Läs mer om vattenägande i Ingå fiskeriområde här.  

Fiskeriområdets medlemmar och deltagande i stämma

Medlemmar i fiskeriområdet är innehavarna av fiskerätt inom området och de landsomfattande organisationerna inom fiskeribranschen. Medlemskapet är automatiskt och kan inte väljas eller väljas bort. Medlemskapet är avgiftsfritt. Eftersom fiskeriområdena är offentligrättsliga föreningar är det inte fråga om frivillig- eller hobbyverksamhet.

Fiskeriområdets beslutanderätt utövas av fiskeriområdets stämma. Stämman sammanträder vanligtvis i april. Delägarlag och privata vattenägare som besitter tillräckligt stora vattenarealer samt fiskeribranschens landsomfattande organisationer har rätt att skicka representant till stämman. Registrerade regionala miljö- och naturskyddsorganisationer har rätt till en företrädare som har närvaro- och yttranderätt vid stämman, men inte rösträtt.

Rösträtt och röstmängd

Fiskeriområdets beslutsfattanderätt utövas av stämman och vattenägare så som delägarlag har rätt att sända en representant till stämman om man äger mer än 50 hektar vatten. Om delägarlaget eller vattenägarna besitter mindre vatten än detta, kan man ingå sammanslutningar på minst 50 hektar (eller minst 30 hektar om det är fråga om vattendrag) och får då rätt att skicka en gemensam representant till fiskeriområdets stämma. Sammanslutningen gäller endast fiskeriområdets stämma och uppstår genom att delägarlagen/vattenområdets ägare ger fullmakt till en person att representera dem. Fullmakten kan gälla ett tillfälle eller tillsvidare.  

Vattenägarnas röstmängd på fiskeriområdets beror på hur mycket vatten man äger. En vattenareal på mindre än 500 hektar berättigar till en röst, 500 – 1000 hektar ger två röster och äger man över 1000 hektar har man tre röster.

Fiskeriområdets förvaltning

Fiskeriområdets beslutanderätt utövas av fiskeriområdets stämma. Till stämmans uppgifter hör att välja en styrelse och att fastställa fiskeriområdets stadgar samt nyttjande- och vårdplan. Det är ändå NTM-centralen som fattar det slutliga beslutet om att godkänna både stadgar och nyttjande- och vårdplan. Det är också NTM-centralen som godkänner den fiskereglering som föreslås av fiskeriområdet.  

Till styrelsens uppgifter hör bland annat att förbereda ärenden till stämman, ordna  med fiskeövervakningen så som att befullmäktiga fiskeövervakare, genomföra de uppgifter som ingår i nyttjande- och vårdplanen och rapportera hur målen i planen har uppfyllts. Därtill är det styrelsen som utser verksamhetsledaren.

Verksamhetsledaren sköter fiskeriområdets förvaltning enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer och ansvarar för att fiskeriområdets förvaltning är lagenlig, bland annat att bokföringen följer lagen och att medelsförvaltningen är ordnad på ett tillförligt sätt. Verksamhetsledaren måste ge styrelsemedlemmarna den information som behövs för att styrelsen ska kunna sköta sitt uppdrag.

När medlemmar i fiskeriområdets organ och fiskeriområdets anställda sköter en offentlig förvaltningsuppgift ska de iaktta förvaltningslagen, språklagen, samiska språklagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på medlemmar i fiskeriområdes organ och fiskeriområdets anställda när de utövar offentlig makt vid skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter.

I fråga om ersättning för skada som orsakats när en medlem i fiskeriområdes organ eller en anställd vid fiskeriområdet skött en offentlig förvaltningsuppgift gäller det som i skadeståndslagen föreskrivs om offentliga samfunds och tjänstemäns skadeståndsansvar samt om ersättning för skada som inträffat under tjänsteutövning.

Om du vill läsa mer om fiskeriområdenas förvaltning kan du bekanta dig med handboken om god förvaltning i fiskeriområdena.

Fiskeriområdets finansiering

Fiskeriområdets verksamhet finansieras med verksamhetsbidrag och främjandemedel ur fiskevårdsavgifterna. Enligt lagen om fiske får fiskeriområdet också finansiering via de ägarersättningar som tillfaller området.

Delägarlag inom Ingå fiskeriområde

Om ni vill ha information om era delägarlag på fiskeriområdets hemsidor, kontakta verksamhetsledare Gabi Lindholm!

Observera att ert delägarlag själv ansvarar för att ta fram materialet, så som kontaktuppgifter, fisketillståndsförsäljning och så vidare, och fiskeriområdet uppbär en årsavgift på 50 euro för nättjänsten. Anslutningsavgiften är 100 euro. Fiskeriområdet förbinder sig att uppdatera materialet två gånger per år.